Krullet & Helgonet

Hoppet är det sista som lämnar en? Var det någon som skrev. Stämmer det? Det finns många människor om lever utan hopp. Eller? Jo, det måste det ju finnas. Kan men leva utan hopp? Har jag hopp? Jag vet inte, hopp är lite skumt jag vet inte riktigt vad jag skulle hoppas på. Många frågor, allt för några vettiga svar. Nej förfan man kan inte hålla på att ställa frågor till sig själv om livet hela tiden, man blir galen efter ett tag. Men ibland måste man stanna upp och tänka till. Det är sanningen, min sanning.

Mitt liv är bra. Jag gillar mitt liv allt är som  jag önskat att det skulle vara. Jag har en underbar pojkvän som jag älskar, jag har underbara kompisar som ingen kan ersätta. Det går bra i skolan, jag har ett jobb, en familj som bryr sig om mig. Behöver man mer? Inte jag, inte nu.
Om man tänker tillbaka så är det ganska ofattbart hela jävla skiten.Krullets liv, Stockholm, Huddinge,ett år sedan. Allt jag ville var att du skulle älska mig, allt jag ville var att ha kompisar som betydde allt, som jag kunde ha a goddamn good time with! Och alltid ha ett hem som man kunde luta sig emot. För det behöver man. Jag har det nu, det verkar lösa sig för den här hopplösa ungjäveln endå! 

                           Akta er världen här kommer Hanna och hon kommer att äga er alla.