Krullet & Helgonet

Jag är inte bra på sådant här, inte alls faktiskt. Inte som Helgonet som är bäst på att trösta, det kanske är för att hon alltid har fått göra det? För att hennes teatermask höll längre än våra.

Jag känner mig självisk just nu, fyfan vilka skuldkänslor! Jag är ledsen, Helgonet, det är jag verkligen. Jag menar, Jag är så dålig på sånt här.
Jag ÄLSKAR DIG! Det gör jag verkligen, du betyder mer än vad jag någonsin kan klä i ord. Jag vill inte att du ska må dåligt. Men det är så irriterande för jag har svårt att säga till människor att jag uppskattar dem. Jag har verkligen det. Men jag vill att du ska veta att hur lite jag än visar det, så älskar jag dig verkligen. Och jag är ledsen för att det blev såhär.
Jag säger alltid att folk är blinda att dom inte ser igenom "masken" på folk som mår dåligt. Men gör jag de själv. Nej. Jag visste inte och jag anade inte ett jävla skit. Hur kan man vara så blind? Jag vet inte.
Vi är lika du och jag, vi vill båda att alla som man älskar ska må bra. Även fast jag är sämst på att  visa det så bryr jag mig om dina känslor och jag älskar dig sjukt mycket. Jag kan inte tänka mig ett liv utan mitt Helgon. Din humor, ditt garv, diskutionerna med dig. Haha, vi pratar alltid om hur patetiska alla är, men vafan, hur jävla patetiska är inte vi på en skala?

Jag önskar att jag kunde få fram vad jag vill ha sagt men som jag sade det kan inte kläs i ord. Jag ska visa att jag bryr mig mer jag ska visa att jag älskar dig. För det gör jag verkligen. Och jag hoppas att du insett det.

Du behöver kärlek som jag inte kunnat visa, jag ska göra det nu. 

Din mask höll längre än dom flesta, jag är ledsen att jag inte såg, men vi ska klara det här. För fan du vet att vi ska klara det här och allt ska bli bra. Men det tar sin tid. Men det ordnar sig, det gör det alltid.

LETS FIX YOU   // Krullet behöver superlinser.